Where am I going?

Ibland kan jag inte låta bli att bara stanna upp och tänka till..
Tänka på att jag bor nere i Skåne, längst ner i Sverige, och min familj är långt åt helskotta härifrån, far far away.. Det är jäkligt jobbigt ibland, ja. Jag saknar dem som fan och bara längtar tills jag ska få åka upp i sommar och visa upp min pojke för dem och bara umgås och njuta av livet. Hade det inte varit för min Sebastian hade jag nog varit riktigt deppig vid det här laget. Men som tur är har jag honom <3.

En annan sak som får mig att tänka till och ibland känna ångest är min utbildning. Den är så bred och lång, känns så osäkert vad det är man ska jobba med sedan.. Man får lite halvt ångest sådär ibland och tänker "Tänk om jag valt fel"? "Jag kanske borde valt detta eller detta istället"?

Har ju dock kommit så pass långt in i min utbildning att jag ändå känner att det här är rätt, även om just denna hemska äckliga Organiska kemi inte tillför ett skit till min kompetens. Kommer lixom inte ha någon användning alls av all denna cis-trans, S- och R konfiguration, elektroner hit och nukleofiler och elektrofiler som "YYYYYYYYLAR efter elektroner" som min lärare Ola brukar uttrycka det. Jag vill ju plugga grön biologi, inte denna vita skit! Laboratorium är så jäkla trist, verkligen inte min grej. Jag vill ju jobba med klimatet och miljön lixom? Tack och lov är detta den sista kemikuren, sen behöver jag aldrig mer bry mig om äcklig kemi mer. Tack och Lov för det.

Usch vilken lång rant det är blev men kände för att skriva av mig lite.. Har känt mig så deppig/nere idag bara :S Kanske beror på vädret (REGN) ... Hmm, ja, så måste det vara.
Kommentarer
Anonym / 2011-05-16 @ 18:35:39

Man har sådana här dagar ibland, tur är dock att det brukar ju gå över. Pigga upp dig nu, kram!

Cissi / 2011-05-16 @ 23:01:05

Tack <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0